Fyra erfarenhetsrum

Managementsrummet

Genom coachning och handledning av chefer och ledare i olika organisationer har jag fått en fördjupad förståelse av det personliga ledarskapet. I utövandet av ledarskap är det den egna personligheten som är själva instrumentet. Förmåga och framgång hör samman med personlig växt och mognad.

I ett sådant perspektiv handlar ledarskap i stor utsträckning om allmänmänskliga färdigheter: förmåga till dialog och kommunikation samt att kunna etablera och hantera relationer. Detta gäller också relationen till sig själv.

Ett nyckelbegrepp blir självkännedom.

Kyrkorummet

De existentiella frågorna följer människan, fungerar som ett slags livets kvalitetssäkring. De tvingar henne att förhålla sig till det mest angelägna: se sitt ansvar, vidgå dödens faktum.

De existentiella frågorna tvingar oss in i avgöranden. För att kommunicera med varandra kring det mest angelägna är det nödvändigt att ha tillgång till ord och bilder som erbjuder ett språk för detta samtal.

I kyrkan har jag lärt mig förstå symbolernas och berättelsernas betydelse som härbärge och tolkning av de existentiella frågorna. Vi behöver det språkuniversum som de stora andliga traditionerna, poesin, konsten, musiken erbjuder.

Samtalsrummet

Utan språk är vi utlämnade åt förvirring. För att växa i mognad är det avgörande att få tillgång till sin egen berättelse, d.v.s. till sin historia.

I samtalsrummet ges möjligheten att berätta sig in i dunkla delar av sitt inre landskap. När de vita fläckarna får konturer och djup, infinner sig en känsla av att verkligheten vidgar sig. Insikt ges i dolda sammanhang och mönster träder fram ur dunklet. Därmed ges det möjlighet att förhålla sig till detta inre landskap – och därmed till den yttre världen – på ett nytt och annorlunda vis.

Meditationsrummet

I meditationsrummet, i zendo, övas zazen, det vill säga den tysta ordlösa zenmeditationen.

Om man alls kan tala om ”mål” i zen så handlar det om ”att bara”: bara sitta, bara andas, bara... I denna bara-rymd vecklar världen ut sig sådan den är – i all enkelhet. I buddhismen talar man om mindfulness. Dag Hammarskjöld talar om enkelhet.

Mindfulness eller enkelhet handlar om ”bar” öppenhet och om att inte genast dras in i tyckandets och bedömandets virvlar. Ibland säger man att "zen mind" är "beginners´mind" – zenhållning är att äga ett nybörjarsinne.